Euromed Networks
Tieto



Läs mer om

.......................................

Community

Kontakta oss

Prenumerera

It i vården är ett samarbete mellan Computer Sweden och Dagens Medicin. Vi publicerar tidningar, arrangerar seminarier och driver en sajt som berör mötet mellan vård och it.
.......................................

Ring till 08-453 60 00.

Skicka gärna e-post till: red@itivarden.se

Postadressen är:
It i vården
Computer Sweden
106 78 Stockholm
.......................................
IT i vårdens bloggar » It i vården

It i vården

It har en enorm potential. Vi måste ta vara på möjligheterna.

Man kan få positiva problem

Ibland får man problem, som kan vara svåra att fånga i en riskanalys. Idag fick jag höra om ett problem som berott på att ett system fått ett oväntat positivt mottagande.


Att göra riskanalyser är inte alltid så roligt. Man vill ju att allt ska gå bra, men alltsom oftast slarvas det med att titta på riskerna. Extra knepigt kan det ju vara om något positivt faktiskt resulterar i att problem uppstår.

Idag fick jag höra om ett landsting som har infört samma system inom primärvården, som man sedan länge använt i slutenvården. De nya användarna var skeptiska och det fanns ett uttalat motstånd till det nya systemet i primärvården.

När systemet väl är infört får man prestandaproblem, vilket självklart inte hjälper till att öka på munterheten ute på vårdcentralerna. Efter en tids utredning hittar man källan till problemet - systemet används mer frekvent hos slutenvården, eftersom man nu kan titta på de anteckningar som görs från primärvården.

Jag kan visserligen tycka att det borde funnits lite bättre marginaler, så att prestandaproblemen skulle ha uppstått. Samtidigt kan jag inte låta bli att dra på smilbanden när jag konstaterar att det faktiskt fanns en efterfrågan från slutenvården på information från kollegorna i primärvården.

Success stories wanted!

Jag vill ha fler goda exempel på hur väl IT i vården faktiskt kan fungera! Vi behöver alla läsa om att saker kan bli bra i kristider och med mängder av havererade projekt.


Jag spinner vidare på mitt tidigare inlägg och uppmanar alla som läser detta att höra av er med bra projekt och lyckade aktiviteter. Det kan vara allt från hur väl ett projekt har fungerat till den verksamhetsnytta men upplever.

Skicka ett mail till mig, så lovar jag att publicera era berättelser här på min blogg. Alternativt kontaktar ni Mattias och Jörgen på IDG, så kommer de säkert att skriva och publicera era berättelser.

Många projekt går snett på olika sätt, men det finns faktiskt de som går riktigt bra. Låt oss lyfta fram och lära av dessa lyckade projekt. Det går att hålla tidsplaner och budget, samtidigt som verksamheten effektiviseras.

Man kan vända på allt

Propagandaministerium, manipulation och korruption. När jag läser Martin Wehlous senaste inlägg, så undrar jag om vi hoppat in i tidsmaskinen och begett oss tillbaka till Sovjetunionens storhetstid.


Alla vet att nyss nämnda bloggare inte har den mest positiva synen på Cambio Cosmic. En del fakta som framkommit om systemet är bra, eftersom det kan fungera som varningar för andra användare samt en chans att rätta till allvarliga fel för Cambio. Nu spelar det ingen roll om det står Cambio eller något annat företagsman. Det finns ingen leverantör som är buggfri.

Nu till studien som så kraftigt kritiseras i inlägget. Vad är det för fel med att studera lyckade projekt? Självklart ska vi akta oss för att falla i gropar som andra redan fallit i, men det finns ett flertal fördelar med att granska just lyckade satsningar.

Vi vet att Dr Wehlou har många strängar på sin lyra. Förutom att vara specialist i allmänmedicin, så besitter han också omfattande kunskaper i ämnen som systemutveckling, säkerhet och arkitektur. Vad som verkar saknas är kännedom om psykologins påverkan på människor. Genom att beskriva de goda sidorna i Kronobergs införande, så kan de anställda få känna en stolthet. Andra kan få läsa om att det faktiskt går att lyckas med komplexa föresatser och inte minst, genom att fokusera på bra saker, så kan man ytterligare förstärka de goda sidorna.

Visst har Kronoberg haft speciella förutsättningar, som kanske varit extra gynnsamma. Alla har mer eller mindre olika förutsättningar och var och en måste utgå från var man själv står. Kronoberg är inte felfria. Cambio är inte felfria. Däremot har man lyckats bättre än de flesta med att införa ett nytt, heltäckande patientinformationssystem.

Jag har inga problem med att en del av mina skattepengar går till att lyfta fram och visa på lyckade satsningar. Dåliga projekt finns det mängder av och vi behöver fler success stories!

Effektiviseringsstrategi tack

Jag fortsätter på min lista av saker som jag tycker borde göras för att IT ska kunna ta vården till nya höjder. Idag har turen kommit till strategi, en strategi för att göra vården effektivare.


Beklagligt nog känner jag inte till en enda strategi av det här slaget! Kanske känner någon IT-chef sig trampad på tårna nu, men faktum är att strategierna brukar handla om vilka databaser, licenser och hårdvara som ska användas. Det är knappast något som har direkt påverkan på vårdens effektivitet.

Jag tycker att det borde vara hög tid att fundera på vad en strategi egentligen är till för. Interna IT-frågor blir lätt navelskådning och får lika lätt en teknisk karaktär. Strategin ska finnas för att visa hur man på bästa sätt tillfredsställer marknaden. För en IT-enhet inom ett landsting är marknaden vården, dvs landstingets kärnverksamhet.

Man kan säkert ha olika uppfattningar om hur man på bästa sätt ger ett bra stöd åt vården med hjälp av IT. Personligen tycker jag att alla typer av kvalitetshöjande punkter borde hamna högt upp på listan. De sparar nämligen lidande, tid och pengar. Sedan är ju frågan hur man uppnår det och svaret kan säkert variera från plats till plats.

Eftersom jag har sett en del system, både i Sverige och utomlands, och har arbetat med vården på olika håll i landet, så tänkte jag erbjuda en liten julklapp till alla er IT-chefer och andra inom landstingsledningarna. Skicka er IT-strategi till mig, så lovar jag att läsa igenom den, fundera ett slag och komma med konkreta tips och förslag på hur den kan förändras för att bättre kunna stödja vården.

Efter projektet kommer belöningen

Efter mitt förra inlägg är jag övertygad om att alla inser vikten av att driva projekt på ett bra sätt. Tyvärr slutar många projekt med en driftstart av något slag, sedan skyndar alla vidare på olika håll. Vad händer då med vinsten?


Jag kan redan nu säga att dagens inlägg kommer att avslutas med en "cliff hanger". Jag vill att var och en ska fundera på hur man går från "klart" till "färdigt". Vad jag menar är att man faktiskt ser till att få ut de vinster som man från början räknade med.

När projektdirektivet skrevs, så var tanken att ledningen skulle inse vilka möjligheter som finns och samtidigt känna att riskerna var hanterbara. De mätbara målen tydliggörs i projektspecen och projektet går igång. Tyvärr är det alltför ofta (läs nästan alltid), som man glömmer vad som verkligen är målet. Under projektets gång definieras målet om till att gå i skarp alternativt pilotdrift. Bortblåsa är tankarna på vinster och besparingar och allt som räknas är att gå i drift på utsatt tid.

Om vi fortsätter på det här viset kommer förtroendet för IT-projekt att sjunka ytterligare, vilket inte är så märkligt. Alla de i projektdirektivet utlovade härligheterna uteblir och man har fått ett nytt system att underhålla. Visst innebär det ofta vissa förbättringar, men det är få som kan säga hur stora förbättringarna blir.

Mina frågor till dig som läst detta är således hur behåller man fokus på det projektet från början utlovade, varför mäter man inte vad man verkligen har uppnått och hur tar man hem de förväntade vinsterna?

Att arbeta i projekt

Som jag skrev i fredags, så tror jag mer på faktiska åtgärder än att sätta upp ett diskussionsforum. Jag tror dessutom att det leder till en bättre möjlighet för verksamhetsföreträdare att vara delaktiga och påverka. Att driva projekt på ett bra sätt är en god början.

I regel genomförs varje förändring inom vården som ett projekt. Det är en bra ansats, eftersom ett projekt, per definition, har en start, ett slut och ett mål. Om man har rätt och tillräckliga resurser, i form av människor och pengar, kan projektet starta och förhoppningsvis sluta i tid. Om man dessutom har ett väl definierat mål, så kan projektet följas upp och man ser om man har lyckats med det man velat åstadkomma.

Jag vill inte generalisera, men på många håll saknas en projektkultur värd namnet. Det innebär bland annat att människor inte förstår sina roller i projekt. Därmed klickar samarbetet mellan olika delar i projektorganisationen och möjligheterna att genomföra ett bra projekt minskar radikalt.

Dessutom tror jag att de mjuka värdena i ett projekt kraftigt underskattas. Vem ska man prata med när det inte går som planerat? Vem kommunicerar utanför projektet och hur gör man det? Vilket stöd har projektledaren i sin roll?

Jag vill påstå att projekt inte är något som kommer naturligt inom vården. Därför kommer det att ta tid att införa en projektkultur värd namnet i landsting och regioner, men när kulturen finns på plats, kommer det att finnas förutsättningar för såväl medbestämmande som lyckade projekt.

Ödeskväll för vård-IT

Om en kort stund öppnas ett nytt forum, som om man läser Martins senaste inlägg, kommer att ha en avgörande betydelse för vård-IT. Jag tror att det finns andra, mer väsentliga faktorer än ett forum på internet, som kommer att avgöra hur vårdens IT-satsningar kommer att gå.


Att dra alla politiker och tjänstemän över en kam och påstå att vård-IT riskerar att bli kortsiktigt och oseriöst, är väl magstarkt. Jag skulle vilja gå så långt så att jag kallar det oförskämt! Det förvånar mig att inte konsulter, som jag, inte får en släng av sleven.

Jag roade mig idag åt att göra en lista över vad som kan förbättra IT-satsningarna i vården. Listan kom att innehålla saker som att ha en projektkultur, en genomtänkt tjänstehantering och att satsa på en genomtänkt strategi, som pekar på effektivisering för vården. Vidare har jag med ämnen som kommunikation och förståelse för vårdens processer. 

Jag är övertygad om att det är frågor som vida överglänser ett forum på internet i fråga om betydelse för hur IT kommer att fungera i vården.

Kommunikation kan ge förståelse

Visst behöver vi samlingsplatser för olika intressenter, så att fler och fler kan dra åt samma håll. Tyvärr verkar inte kommunikation vara något som står överst på på listan hos de styrande.

Marknaden för IT i vården är stor och större kommer den att bli. Däremot är ankdammen med människor som arbetar i branschen för liten för att splittras på en massa olika forum. Jag har sagt det tidigare och upprepar det här; itivarden.se är en utmärkt plats där alla med intresse för dessa frågar kan både läsa och skriva.

Nej, några nya internetsajter behöver vi inte. Vad vi behöver är ett enhetligt budskap från Socialdepartementet och SKL. Jag vet att det har varit träffar för olika intressenter, men det räcker inte. Det räcker inte heller med en halvflummig strategi. Budskapet måste bli tydligare och målen måte bli mätbara, så att alla aktörer vet vad de har att ta ställning till. Då kan pressen läggas över kunder och leverantörer, så att man på bästa sätt uppnår de mål som har satts upp.

I vårt land kan inte staten tvångsstyra landsting och regioner. Styrningen måste således bygga på förståelse och en genuin vilja. Så länge kommunikationen är bristfällig, så kommer förståelsen att saknas och viljan att utebli!

Ett inlägg till kommunerna

Allt fler kommuner väljer att kontraktera privata utförare för den kommunala vården. På vilka grunder frågar jag mig? För inte är det väl så att kommunerna, till skillnad från landstingen, har koll på sina tjänster?

Jag är absolut inte emot en delvis privatisering av sjukvården. Tvärtom! Däremot funderar jag mer och mer på vilka bevekelsegrunder som gör att man väljer att handla upp vissa tjänster istället för att leverera i egen regi.

Jag har genom åren kommit att jobba en del i gränslandet mellan landsting och kommuner. Tyvärr är det oftast så att landstinget är storebror till länets kommuner och detta gäller i allra högsta grad på IT-sidan. Därför tycker jag att frågan om kommunernas vårdtjänster är väl dokumenterade och möjliga att följa upp är relevant.

Den kommunala vården med tillhörande IT-tjänster, borde utgöra ett väl avgränsat område som man kan sätta tänderna i. Att dokumentera tjänster som finns och även de som behövs, skulle innebära att man faktiskt har möjlighet att hitta ett nuläge, en baseline.

Väl där, finns alla möjligheter att fatta beslut om att köpa tjänster utifrån. Man kan ju till och med använda samma tankegångar som i mitt inlägg igår och använda tjänstebeskrivningarna som upphandlingsunderlag.

Upphandla tjänster - skippa kravspecen

Till alla de kunder som ska upphandla nya system, vill jag säga följande:
- Skippa den traditionella kravspecen och satsa på att beskriva de tjänsterna ni vill ha!


Jag vet inte hur många upphandlingar jag har varit med om att svara på. Alla, utan undantag, har innehållit allt ifrån bra till riktigt dåliga och ovidkommande krav. Framförallt har alla underlag varit i princip omöjliga att använda när man ska utvärdera om man fått det man verkligen velat ha.

Jag tänkte lansera ett nytt användningsområde för ITIL, nämligen att skriva upphandlingsunderlag på det sättet. Genom att beskriva de tjänster man vill ha, minimerar man risken för olika tolkningar och jämförelsen mellan de olika anbuden blir avsevärt mycket enklare. Man minimerar dessutom risken för missförstånd och när tjänsterna väl är driftsatta, är det lätt att jämföra sina överenskomna SLA mot vad man verkligen har fått. Man kan alltså göra en seriös uppföljning för att se om man verkligen har fått det man beställde!

En annan nyttig effekt är att man, utifrån det underlag man gick ut i upphandling på, faktiskt kan underhålla och förädla tjänsten kontinuerligt. Genom att göra rätt från början, faller många pusselbitar på plats och de nyupphandlade tjänsterna finner väl sin plats i tjänstekatalogen.

Odehammar

Odehammar

Utloggad Utloggad

Presentation: Namn: Olle Odehammar
Bostad: Staffanstorp
- - - - -
olle@odehammar.se • 0707-212110

Sök

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

  • Det finns inga länkar

AdtechSynpunkter på sajten? Kontakta Mattias Grundström-Mitz | Kontakta redaktionen | Policy om personuppgifter & copyrightinfo
Karlbergsv. 77 106 78 Stockholm Tel: 08-453 60 00 Karta | Copyright © 1996-2010 International Data Group och Dagens Medicin